Lycka & Olycka


Jag fixade att läsa in 12 v studier på bara 1,5.
Jag fixade betyget jag satsade på.
VG i båda ämnena.
Jag skrev högskoleprovet.
Ju mer jag tänker på det,
ju säkrare blir jag på att det gick åt helvete.
Jag borde vara lite ledsen, men det är jag inte.
Åtminstone inte över det eventuellt dåliga provresultatet.
Med tanke på vad jag faktiskt har åstadkommit på den här korta tiden,
så är jag nöjd.
Jag lyckades.
Nu är det bara att vänta och se om jag kommer in på högskolan.
I så fall blir det flytt.
Jag längtar…

Trots min bedrift så känns det sorgligt.
Det känns tomt.
Ensamt.
Ibland saknar jag verkligen att inte ha någon vid min sida.
Någon att prata med.
Någon att fira med.
Någon som finns här och undrar hur min dag har varit.

Jag intalar mig själv att jag inte har tid.
Att jag inte orkar hitta någon just nu.
men är det sant?
Eller är det bara jag som försöker skydda mig själv?
Är jag feg?
Rädd för att misslyckas igen?
Rädd att bli lämnad igen?

Kanske är det bäst för mig att vara själv ett tag,
Tills jag vet vad det är jag gör fel
Om och om igen…
Med tanke på historien, så måste jag ju inse att jag måste ta på mig en del av skulden.
Om alla lämnar mig så är ju jag den gemensamma nämnaren,
alltså måste det ju vara något jag gör eller inte gör som är fel.
men vad??

Idag är en dålig dag.
Idag är en funderingarnas dag
en tycka synd om mig själv dag.
I morgon tar jag nya tag.
I morgon kämpar jag vidare,
men just nu har luften gått ur mig.
Så i kväll tänker jag ligga i soffan och tycka synd om mig.

Inga kommentarer

Inga kommentarer ännu.

Comments RSS TrackBack Identifier URI

Lämna en kommentar


Lindas tankar is proudly powered by WordPress and themed by Mukka-mu

Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu